Besiktning av lyftanordningar

Vad som omfattas

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap styr det här. Kravet på återkommande besiktning träffar bland annat kranar, traverser, lyftbord, billyftar och fordonsmonterade kranar — alltså i stort sett hela den utrustning en påbyggnadsverkstad lyfter med.

Även lyftredskap omfattas: stroppar, kättingar, lyftok och liknande. De besiktigas inte alltid på samma sätt som anordningen, men de ska kontrolleras och kasseras när de är skadade. Ett trasigt lyftredskap är den vanligaste orsaken till att last kommer i rörelse.

Intervallen skiljer sig åt mellan anordningstyper, och för vissa räknas de från när anordningen togs i bruk. Slå upp intervallet för just er typ i föreskriften i stället för att förlita er på vad som gällde för den förra maskinen.

Vem får besiktiga

Återkommande besiktning ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan. Det är inte något verkstaden gör själv, och inte något leverantören gör i förbifarten vid ett servicebesök om de inte har ackrediteringen.

Det betyder inte att verkstadens egna kontroller är onödiga — tvärtom. Den dagliga tillsynen före användning och de återkommande egenkontrollerna är ett separat krav som ligger på er, och det är de som fångar skador mellan besiktningarna.

Vad som händer när besiktningen gått ut

En lyftanordning med utgången besiktning ska inte användas. Sker en olycka med en anordning som skulle ha besiktigats är läget allvarligt för arbetsgivaren, både mot Arbetsmiljöverket och mot försäkringen.

Anmärkningar vid besiktning delas normalt in efter allvarlighetsgrad. Vissa innebär att anordningen får användas vidare med åtgärd inom en viss tid, andra att den ska tas ur bruk omedelbart. Det är protokollet som avgör, inte en bedömning på plats.

Kom ihåg att en fordonsmonterad kran följer fordonet. Säljs eller flyttas fordonet mellan verkstäder följer besiktningsintervallet med, och det är den som använder kranen som ansvarar för att den är giltig.

Det som brukar gå fel

Besiktningen missas för att ingen äger datumet. Anordningen har en giltighetstid, men om den bara står i ett protokoll i en pärm finns ingen som blir påmind.

Den andra bristen är att den dagliga tillsynen aldrig dokumenteras. Att någon tittar på kroken varje morgon är bra, men vid en utredning är det som inte skrivits ner detsamma som att det inte gjorts.

Den tredje är lyftredskapen. Anordningen besiktigas medan stropparna hänger kvar år efter år, utan att någon kontrollerat märkning eller skador.

Vanliga frågor

Hur ofta ska en travers besiktigas?

Intervallet beror på anordningstyp och användning, och anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om lyftanordningar. Kontrollera för just er utrustning — det är vanligt att anta att allt har samma intervall, och det stämmer inte.

Får vi besiktiga själva?

Nej, inte den återkommande besiktningen. Den ska göras av ett ackrediterat kontrollorgan. Daglig tillsyn och egenkontroll är däremot ert ansvar och ska göras av er.

Vad gäller för kranen på kundens lastbil?

Kravet följer den som använder kranen. Lyfter ni med den i verkstaden ansvarar ni för att den är giltigt besiktigad vid det tillfället, även om ni inte äger fordonet.

Måste den dagliga tillsynen dokumenteras?

Det är starkt att rekommendera. Kravet på tillsyn finns, och vid en utredning är dokumentationen det enda som visar att den utförts. En enkel signerad checklista räcker långt.